Hur i allsin dar börjar man?

Din släktforskning börjar du bäst genom att kontakta den närmaste släkten, särskilt de äldre. Genom dessa kan du få reda på namn, yrken och andra biografier eller levnadsbeskrivningar. Födelsedata och födelseförsamling hittar du antingen på pastorsexpeditionen eller efter år 1991 hos skattemyndigheten. Dokument i form av brev, flyttningsbetyg, vigselbevis, dop-attester eller andra handlingar kan också vara bra att utgå ifrån.

Den här typen av information behöver du för att komma igång med din forskning i den viktigaste källan, kyrkböckerna, och för att hitta din första ana. (Första ana = första släkting före dig själv d v s mor eller far, själv kallas du för proband.) Anor = rötter, ättlingar = grenar.

Det är viktigt att du hela tiden antecknar de uppgifter du får fram samt varifrån du fått dem. Du bör ha ett välordnat system för hur du registrerar dina förfäder. Detta finns beskrivet både i läroböcker om släktforskning och på Internet.

Hur sparar man all information?

Som påpekades tidigare är det viktigt att man hela tiden för anteckningar över de uppgifter man får fram och varifrån man har fått dem. För- och efternamn, födelsedata, födelseförsamling, länsbokstav och numrering av sina anor gör att det är lättare att hålla reda på dem ifall man behöver gå tillbaka för att kontrollera någon uppgift.

På detta sätt kan man också skapa en så kallad antavla där exempelvis du själv är 1 och din far och mor är 2 respektive 3, farfar och farmor är 4 och 5 och mormor och morfar är 6 och 7 och så vidare allt enligt Kekules system. Efter ett tag kan det bli en hel del uppgifter om en person och då är det bra om du upprättar en ansedel där samtliga uppgifter om just den personen finns nertecknande. Det finns ett flertal system för hur en antavla kan utformas och vidare information om dessa finns på exempelvis Rötters hemsida (www.genealogi.se).

Spara all din information på Familjeband.se, en säker plats. Familjeband.se riktar sig till personer med intresse för familj, släkt och bygd. Den är uppbyggd kring möjligheten att enkelt bygga familjeträd. Till dessa knyts en rad tjänster som bilder, kartor, interaktivitet och möjligheten att i Bygdebandsdelen få samtida och historisk information om personer och platser. Den informationen görs tillgänglig av hembygdsföreningar i Sverige.

Vad finns det för källor?

Det finns ett antal olika hjälpmedel för den som söker efter sina rötter. Den viktigaste källan är givetvis originalkyrkoböckerna som för det mesta idag förvaras på landets olika landsarkiv eller pastorsexpeditioner. Det finns för närvarande 10 landsarkiv och då är Stockholms stadsarkiv också inräknat som landsarkiv för Stockholms län. Dessvärre kan inte alla mäniskor få tillgång till originalböckerna på grund av det enorma slitage det skulle medföra.

I stället finns det numera i huvudsak två alternativa källor där allmänheten kan utföra sin forskning. Det äldre systemet är baserat på mikrokort och tillhandahålles, mot en avgift, av SVAR som är en avläggare till Riksarkivet, huvudansvarig för rikets arkivalier. Det modernare sättet att släktforska är över Internet, där samma utgångsmaterial används d v s avfotograferade originalkyrkoböcker. Huvudansvarig för Internettjänsten är Genline AB www.genline.se som digitaliserar materialet och gör det tillgängligt över Internet, mot en viss avgift.

Är det allt?

Nej. Det finns ytterligare ett antal möjligheter tillgängliga för den nyfikne. Bland annat utgivna CD-produktioner som går att köpa. Bland de viktigaste kan nämnas Sveriges befolkning 1890, 1900, 1970 och 1980. Den så kallade ”Dödskivan” är också en mycket viktig källa för den som letar efter släktingar. Den innehåller uppgifter om avlidna i Sverige mellan åren 1947 till 2006. Vissa lokala släktforskarföreningar i landet har också givit ut CD-produktioner med mer lokal anknytning. Förutom dessa finns också register över ortsnamn och för Stockholms del finns även Begravda i Stockholm, Söder-skivan, Klara-skivan och Gamla Stan-skivan. Ett register över emigranter finns också utgivet.

Ett hinder för den nye släktforskaren kan vara svårigheten att tyda de gamla handskrifterna. Till hjälp finns då en CD med 41 olika handskrifter från mitten av 1300-talet till våra dagar. Se vidare fråga 6.

Hur gör jag sen då?

När vi nu har konstaterat att det finns ett antal olika källor att gräva i är det på sin plats med en uppmaning som bör tas på djupaste allvar. Kontrollera alltid källorna med största noggrannhet. Originalkyrkoböckerna är det närmaste sanningen du kan komma men inte heller de är alltid 100% korrekta.

Nåväl, nu har vi en massa uppgifter, förhoppningsvis relativt logiskt lagrade, så vad gör vi nu?

På marknaden numera finns några olika programvaror för att på ett relativt enkelt sätt ”bokföra” sina rötter. För den som har en dator är det lätt att med hjälp av dessa programvaror strukturera och skriva ut släktträd, antavlor och liknande.

De mest välkända och använda är troligen Disgen, Holger och Min Släkt. Det finns fler varav några är anpassade för Mac-miljö och de här nämnda för PC. Information om dessa och andra finns att hämta på Internet.

Hur tyder man handskrifterna?

Det är lätt att konstatera att genom tiderna har handstilar och språkbruk förändrats. Detta upptäcker man om inte annat när man börjar sin släktforskning och kommer lite längre tillbaka i tiden. Frånsett att olika människor skriver på olika sätt så var även bokstäverna lite annorlunda förr i tiden. Detta har ställt till mycket problem och till och med fått folk att ge upp sin forskning.

För att i någon mån hjälpa folk på traven finns nu en CD sammanställd av två verkliga giganter på detta område. Per Clemensson och Sven Ängermark, som är mycket välkända i släktforskarkretsar, har sammanställt denna CD som innehåller 41 olika handskrifter från mitten av 1300-talet fram till våra dagar. Många exempelfiler hjälper till att få en större förståelse för hur man genom århundradena har förändrat bokstävernas utformning och hur man tyder dessa handskrifter.

Vad är "Kyrkoarkiven"?

För att över huvud taget kunna bedriva någon släktforskning behövs några mycket viktiga handlingar, kyrkoarkivalierna.

Utan dem står vi oss slätt. Till dessa arkivalier räknas ett antal olika böcker som prästen i församlingen hade hand om och införde allt som var av vikt när det gällde församlingsborna.

Varje sådan bok har en arkivbeteckning enligt följande:

AI eller AII = husförhörslängder

B = flyttningslängder

C = födelse och doplängder

D = kommunion eller nattvard

DI = konfirmation

DII = kommunionlängder

E = lysnings- och vigsellängder

F = död- och begravningsländer

G = övriga längder

Det finns ytterligare längder som den som är verkligt intresserad skaffar sig kunskap om men som man kanske bör ha kommit en bit på väg i sin släktforskargärning för att verkligen ha nytta av.

Var finns det mer information?

Stor del av konsten att släktforska består i att leta, i olika arkiv eller böcker men också på nätet för att kunna få mer information. Här nedan följer några länkar till olika informationsbärare som kan vara bra att känna till.

Nättidningen Rötter: www.genealogi.se (Sveriges släktforskarförbunds tidning)
Genealogiska Föreningen GF: www.genealogi.net
DIS: www.dis.se (Föreningen Datorhjälp i Släktforskning)
Genline: www.genline.se (Släktforskning på Internet)
Riksarkivet: www.statensarkiv.se
Lantmäteriet: www.lantmateriet.se
Svenskt ortsregister: www.sna.se
Svenska emigrantinstitutet: www.swemi.se
Mormonernas databas: www.familysearch.org

Nyttiga böcker för nybörjare?

För den som vill fördjupa och förfina sina släktforskarkunskaper finns ett antal böcker tillgängliga. Här finner du några, utan inbördes kvalitetsbedömning:

Ewa Johansson: Släktforskningens mysterium.
Per Clemensson/Kjell Andersson: Släktforska steg för steg.
Per Clemensson/Kjell Andersson: Emigrantforska.
Per Clemensson/Kjell Andersson: Hembygdsforska.
Henrik Anderö: Läsebok för släktforskare.
Per Clemensson/Kjell Andersson: Släktforska vidare.
Charlotte Jensen: Släktdetektiven. Ungdomsbok (2004)
Sassa Buregren: Vem är jag? Släktforskning för barn. (1997)
Börje Furtenbach: Släktforskning för alla (1979)

Observera att detta är bara ett litet antal av alla böcker som på ett eller annat sätt berör ämnet släktforskning.

Något mer jag behöver veta?

Detta lilla häfte har till syfte att i första hand få igång dig som funderat på att ta reda på lite mer om din genetiska bakgrund. Men det finns fallgropar och en del av dem förklaras här.

Material för 1897 och framåt är ännu ej helt färdigställt och kan därför ställa till problem.

Vissa luckor i materialen kan finnas beroende på olika faktorer. I vissa församlingar har böckerna antingen brunnit, blivit vattenskadade, stulna eller på annat sätt försvunnit.

Visst material finns tolkat i de av Statistiska Centralbyrån lagrade ministerialböckerna. Företrädesvis födde, vigde, döde från 1860 och framåt. Det är alltså inte helt lätt att släktforska men har man väl satt igång är det svårt att sluta, säger de som redan har börjat.